The greatest teacher, failure is…

Datum: 2018-04-08
Träningspass: planen var 30 km löpning i lugnt tempo
Utfall: Passet avbröts efter 27,6 km

Tanke med passet: Som ett led i förberedelserna inför årets första maraton (ATEA Mälarmaraton i Västerås 21/4) ville jag få till ett par ordentliga långpass. Och just 30 km har jag tidigare känt är en bra längd, inte minst som en psykologisk förberedelse inför 42,2 km! Detta skulle också bli det tredje 30 km-passet på tre veckor.

Upplägg: De två tidigare söndagarna har jag som planerat sprungit 30 km. Dock har jag känt en markant trötthet vid den 26:e kilometern. Inför dagens pass hade jag därför beslutat att modifiera energiintaget så att jag skulle försöka äta lite och oftare jämfört med tidigare. Jag hade också tagit med ett par chokladbitar, samt bytt sportdryck i en av mina två flaskor.

Utfall: Tyckte att det kändes ganska bra fram till km 25. Tempot var ok och jag kände i det läget ingenting som tydde på en ”krasch”, men någonstans mellan 25 och 26 km var det som att jag bara tog slut! Jag försökte tänka ”bara en kilometer i taget” och det gick en bit, men vid 27,6 km tog det bara stopp.

Förutom att jag stoppade i mig energi lite oftare och dessutom choklad som jag aldrig testat på långpass tidigare, samt testade ny sportdryck så ser jag i träningsdagboken att den första milen också gick betydligt snabbare jämfört med de två tidigare 30 km-passen. Varje km var ca 30 sek snabbare denna gång.

Reflektion: Min egen fundering kring varför jag ”väggade” det här passet är att det kan ha varit en kombination av initialt lite för högt tempo och lite för mycket fast energi (som även innehöll mer fett än vad jag tidigare fått i mig på längre pass) jämfört med tidigare pass.

Dagens pass visar hur viktigt det är att prova nya saker på träning och inte på tävling och det jag tar med mig till Mälarmaraton om två veckor är att jag dels behöver hålla lite mer koll på mitt inledande tempo och dels behöver vara mer försiktig med att stoppa i mig fast energi under loppet. Sportdryck räcker långt.

Dessutom ser jag, när jag går tillbaka till förra årets träningsdagbok, att inför 2017 års Mälarmaraton hade jag hunnit få in 9 st 30 km-pass jämfört med 2 i år (dagens pass inte inräknat). Frånvaron av långa träningspass (vilket i sin tur beror på tidigare fotskada) känns som en betydligt rimligare förklaring till varför jag tagit slut runt 26 km på de två föregående 30 km-passen jämfört med att jag inte lyckas pricka rätt i mitt energiintag.

Det här inlägget postades i Träningspass. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *